Höljes – ett typiskt landsbygdsproblem!

 

”Stoppa utarmningen av Höljes”, skriver NWT i en ledare den 23 december.

Ja, det är en nåd att stilla bedja om, men hur ser verkligheten ut egentligen?

Efter snart tre år som ordförande i Hela Sverige skall leva, Värmland, har jag fått en ganska god inblick, både i de aktuella problemen, hur det uppstått och även kunnat se lösningar.

 

Man skall inte tro att någon annan än de som bor i Höljes kan lösa de lokala problemen som har med handel att göra. Samhället kan, och ställer också upp på, att stödja bristen på köpkraft.

Men vad hjälper det om inte befolkningen i samförstånd med mack - och butiksägare använder sej av närheten på de villkor som ges? Att Petter blivit besviken på en del av folket i Höljes, hänger ihop med att man uttalar sitt val att åka till Sysslebäck för att tanka, när bensinen är 8-10 öre billigare! Snittankningen är på 30 liter – en besparing på 3 kr. Resan på 27 km kostar tur och retur, i verkligheten, 5,4 mil x 30 kr ca 160 kr, varav merparten betalas som skatt, försäkring, reparationer och resten när man byter bil. 160 kr är alltså det verkliga priset för att åka till Sysslebäck! Har man en nyare bil är skillnaden ännu större.

Det vore alltså en stor besparing i pengar, egen tid (som vi alltid har smått om) och miljön i form av färre körda mil, att tanka hos Petter.

 

Om de hotade mackarna i Torsby kommun läggs ner, kommer kommunens kostnader för hemtjänsten att stiga med ca 750.000:-/år. Motsvarande kostnadsökning i Arvika, när macken i Gunnarskog lagts ner, är ca 500.000:-/år.

Kommunen, Petter och befolkningen i Höljes har m.a.o. ett gemensamt intresse och ansvar för att både mack och butik fungerar! Ingen annan fixar den saken! Och investeringsstöd på mycket goda villkor finns att ta del av. Drivmedelsleveranser likaså.

 

Men det finns fler oförstående delar i samhället. VärmlandsNytt presenterade den 1 december ett inslag där By-macken Koppom, fick vara någon form av skampåle för By-macken-konceptet som mer eller mindre dödförklarades då kunderna svek. Ja, koppom-macken fick en vikande försäljning den andra månaden under ny flagg. Inslaget drogs även i riks-TV i en förkortad version, där endast ”kund-sveket” togs med.

Verkligheten är att man från en exceptionellt hög försäljning på 1200 m3/år nu ligger på en, för ortens storlek, normal försäljning och med en dräglig lönsamhet.

Ägaren är nöjd.

By-macken-målet har nåtts.

 

Jag kan lova att arbetet med By-macken haft uppförsbacke och den uppförsbacken blev ytterligare förlängd med VärmlandsNytts ”hjälp”. Men vi ger oss inte!

För ordningens skull vill jag även säga att flera positiva TV-inslag tidigare sänts.

Vilket gör saken ännu mer obegriplig. Vartåt syftar VärmlandsNytt detta slimmade insalg? Hjälpa till att döda landsbygden? Frossa i ett skapat misslyckande?

 

En annan del i problemet, är att det saknas konkreta planer för landsbygden i snart sagt hela landet. De få kommuner som arbetat igenom sådana i samverkan med befolkningen, har också en klart positiv utveckling.

 

Ekonomer som t.ex. Handelskammarens VD i Göteborg, som i ett TV-inslag med ett svep, dödförklarade hela landets landsbygd, gör ju sej själv, sin organisation och hela landet en otjänst. Skall turisterna koncentreras till Göteborg, Malmö och Stockholm, när huvuddelen av Europa, ser Sverige som ett jättelikt naturområde.

Handelskammaren i Värmland har, gubevars, en helt annan inriktning.

 

Våra värmländska riksdagspolitiker framstår ju som mycket olika engagerade i landsbygdsfrågorna. Alla är intresserade vid frågan, men det är ju de konkreta insatserna som räknas! Där kan vi alla säga dem vår mening. De är nåbara både via mail (www.riksdagen.se) och telefon! Gnäll inte på dem, sök kontakt och säg din mening!

 

Arbetet med By-macken-konceptet har också övertygat mej om, att i den globala ekonomin finns inte plats för landsbygden och småskaligheten. Vi som ser denna del av verkligheten, måste alltså verka för att de lokala strukturerna får vårt stöd. Ta som exempel banker, försäkringsbolag, de stora livsmedelskedjorna och snabbmatkedjorna som inte längre känner sej hemma på landsbygden.  By-macken Värmland är en sådan lokal struktur!

Just nu lever vi i globala problem som vi landsbygdsbor INTE varit med att skapa!

 

Vad innebär nu dessa erfarenheter?

Det behövs lokala utvecklingsplaner för att landsbygdsborna skall tro på en framtid i sin del av kommunen. Och att de yngre vill flytta tillbaka efter utbildningen.

Fler boende på landsbygden måste börja tänka i en totalekonomisk ram för sitt bilåkande och sin egen tid i bilen. Både för sin ekonomi och för miljön.

Alla ideella föreningar och organisationer, kan genom samverkan, på ett radikalt sätt organisera byns framtid. Det gäller att få pengarna att stanna i byn!

 

HUR gör vi nu detta, i samverkan med läns- och kommunala instanser?

Region Värmland och kommunerna är väl medvetna om framtidens problem och har nästan undantagslöst förklarat sej intresserade av lokala lösningar, med insatser från ideella organisationer. Problemet gäller ju även Svenska Kyrkan.

Länsstyrelsen är också medvetet om saken och har förhoppningsvis än större resurser till förfogande när Landsbygdsstrategin väl kommer!

Till förfogande finns under ytterligare några år Leader-programmet och Landsbygdsutvecklings-resurser.

 

Det känns ju som ett resursslöseri, att olika organisationer nu arbetar med landsbygdsutveckling i ett särintresse, utan ett övergripande mål. Tänk om vi, alla ideella organisationer, i stället kunde samordna våra resurser och, inom byn, skapa ett gemensamt mål som arbetas fram i sann demokratisk anda! Det berör ju alla föreningars framtid och medlemmar!

 

Hela Sverige skall leva, Värmland, förbereder just nu både en fortsättning på

By-macken som går ut över landet och dess fortsättning, en länsövergripande resurs ”Bo smart ekonomiskt på landsbygden” med syftet att tydliggöra de möjligheter till egna besparingar och samverkan som finns. Dessutom förbereder vi ett projekt helt inriktat på lokala utvecklingsplaner, till en början i två kommuner i länet.

 

Men det står alldeles klart, att förutsättningen för en levande landsbygd, är ett djupare politiskt engagemang och samordnade ideella intressen.

 

Låt oss gemensamt göra 2009 till startåret för ett levande Värmland – även i Höljes!

 

Hela Sverige skall leva!

Värmland

Owe Nordling

Ordf.

 

 

 

Faktaruta:

 

21 länsbygderåd med tillhopa ca 4000 utvecklingsgrupper och byalag.

Hemsida: www.helasverige.se

 

Några av ca 40 medlemsorganisationer i Hela Sverige skall leva (HSSL):

 

ABF

Bygdegårdarnas Riksförbund

Centerkvinnorna

Centerns ungdomsförbund

Ekologiska Lantbrukare i Sverige

Riksorg. Folkets Hus & Parker

Föreningen Kärngårdar

Hushållningssällskapens Förbund

Jordbrukare – Ungdomen förbund

Kooperativa Förbundet

Studieförbundet Vuxenskolan

Sv. Hemslöjdsföreningars Riksf.

Sv. Idrottsrörelsens Studieförbund SISU

Sv. Jägareförbundet

Sv. Turistföreningen

Sveriges Civilförsvarsförbund

Sveriges Hembygdsförbund

Sv. Socialdem. Kvinnoförbundet

SSU

TCO

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Riksförbundet 4H

Riksidrottsförbundet